Symtomguide — från besvär till rätt undersökning

Skarpa attackvisa smärtor i ansiktet — MR för att leta kärl-nerv-konflikt eller bakomliggande lesion.

Återkommande eller plötslig huvudvärk där radiologisk utredning kan vara aktuell vid varningstecken eller atypiskt förlopp.

Nytillkommen, ensidig eller progressiv hörselnedsättning där radiologi används för att utesluta tumör eller missbildning.

Förstagångskramp eller förändrat anfallsmönster — MR hjärna ingår i utredningen för att hitta strukturell orsak.

Heshet >3 veckor — bilddiagnostik för att utesluta tumör i larynx, sköldkörtel eller mediastinum.

Smygande minnesproblem, förvirring eller personlighetsförändring — MR hjärna ingår i demensutredningen.

Akut hemipares, talsvårigheter eller ansiktsasymmetri — strokemisstanke som kräver omedelbar bilddiagnostik.

Plötsligt eller smygande bortfall i synfältet — orsaker spänner från ögonsjukdom till stroke och hypofystumör.

Öronsus, oftast godartat men ensidig eller pulserande tinnitus motiverar bilddiagnostik.

Rotatorisk eller ostadig yrsel — radiologi används främst för att utesluta centrala orsaker som stroke eller tumör.

Smärta mellan skulderbladen — viktigt att skilja muskuloskeletalt från hjärt-, lung- eller aortaorsak.

Stickningar i arm eller hand — vanligast karpaltunnelsyndrom eller cervikal radikulopati.

Stickningar eller känselbortfall i benen — kan vara nervrotskompression, polyneuropati eller spinal stenos.

Skarp smärta som strålar från ländrygg ner i benet — oftast orsakad av diskbråck eller nervrotskompression.

Långvarig eller akut smärta i ländryggen där MR ländrygg är förstaval vid neurologiska bortfall eller varningstecken.

Sned rygg vid framåtböjning — slätröntgen för Cobb-vinkel inför uppföljning.

Smärta i nacken med eller utan utstrålning till arm — MR halsrygg vid neurologiska bortfall eller traumamisstanke.

Akut, intensiv ländryggssmärta — oftast godartad men kan ibland behöva utredas radiologiskt.

Morgonstelhet och inflammatorisk ryggsmärta — viktigt att skilja inflammatorisk från degenerativ orsak.

Smärta lateralt eller medialt i armbågen — vanligast tennisarmbåge, golfarmbåge eller bursit.

Smärta i axeln vid rörelse eller vila — MR axel är förstahandsval för rotatorkuff, labrum och brosk.

Smärtsam rörelseinskränkning i alla riktningar i axeln — diagnosen är klinisk men MR utesluter andra orsaker.

Värk och trötthet i underarm och handled av repetitivt skärm- eller dataarbete.

Smärta vid lyft mellan 60–120° (painful arc) — klassiskt för impingement och rotatorkuffpatologi.

Smärta i handleden efter trauma eller överbelastning — MR är förstaval för TFCC, ligament och brosk.

Finger som låser sig eller knäpper vid böjning — orsakas oftast av förtjockad senskida.

Värk vid greppfunktion i tummen — typiskt för tumbasartros. Slätröntgen är förstaval.

Nattlig domning eller stickningar i hand och fingrar — oftast karpaltunnelsyndrom.

Smärta eller halta hos barn — utredning för transitorisk synovit, Perthes eller fyseolys.

Smärta i höft eller ljumske — MR höft är förstaval för broskskada, labrum och tidig artros.

Smärta i ljumsken — kan vara höft, ljumskbråck, osteitis pubis eller idrottsbråck.

Knäet 'ger vika' eller låser sig — MR knä bedömer korsband, menisk och kapselligament.

Smärta i knäet vid belastning eller vila — MR knä är förstaval för menisk, korsband, brosk och senor.

Hydrops i knäet — kan vara mekanisk, inflammatorisk eller infektiös. Snabb svullnad efter trauma talar för korsband.

Smärta i framfot, mellanfot eller bakfot — MR fot är förstaval för Mortons neurom och stressfraktur.

Smärta i hälen — vanligast plantarfasciit, hälseneproblem eller hälspora.

Smärta under hälen som värst vid första stegen på morgonen — klassisk plantarfasciit.

Smärta i fotvalvet — plantarfasciit, sänkt fotvalv eller tarsaltunnelsyndrom.

Smärta och deformitet i stortåns grundled — hallux valgus, hallux rigidus eller gikt.

Smärta och svullnad i akillessenan — ultraljud eller MR vid misstänkt tendinos eller ruptur.

Svullen fotled efter stukning eller utan trauma — utesluts fraktur, ligamentskada eller djup ventrombos.

Akut eller kronisk andnöd — CT thorax är central i utredningen, MR hjärta vid kardiell genes.

Svullnad i ben — viktigast att utesluta djup ventrombos vid unilateral svullnad.

Blod i upphostningar — alltid CT thorax för att utesluta tumör, infektion eller kärlpatologi.

Bröstsmärta — högsta prioritet att utesluta hjärtinfarkt, lungemboli och aortadissektion.

Snabba eller oregelbundna hjärtslag — bilddiagnostik blir aktuell vid strukturell hjärtsjukdom.

Hosta som varar >8 veckor — utredning med lungröntgen, vid behov CT thorax.

Plötslig medvetslöshet — utredning för kardiell, neurologisk eller kärlbetingad genes.

Smärta i vaden — utesluts djup ventrombos vid akut svullnad, muskelbristning vid trauma.

Stopp i tarmen — bilddiagnostik för att skilja mekanisk obstruktion från paralytisk ileus.

Plötslig kraftig buksmärta — akut bilddiagnostik för att identifiera kirurgiskt tillstånd.

Synligt blod eller svart avföring — kräver utredning för att utesluta cancer eller blödningskälla.

Akut eller kronisk buksmärta — CT buk är ofta förstaval vid akuta tillstånd, ultraljud vid gallvägar.

Diarré, förstoppning eller smal avföring — utredning beroende på ålder och varningstecken.

Gul hud och ögonvitor — alltid utredning av lever och gallvägar.

Diarré >4 veckor — kompletterande bilddiagnostik vid misstanke om IBD, tumör eller pankreasjukdom.

Reflux och halsbränna med varningstecken — utredning för esofagit, Barretts esofagus eller tumör.

Smärta under höger arcus — galla, lever eller koledok. Ultraljud är förstaval.

Smärta i vänster fossa — divertikulit vanligast hos äldre, gyn-orsak hos kvinnor.

Svårt att svälja fast eller flytande föda — bilddiagnostik för att utesluta stenos, tumör eller motorikrubbning.

Makro- eller mikrohematuri — kräver utredning för att utesluta tumör i njure eller blåsa.

Smärta i sidan av buken/ryggen — klassiskt för njursten, men kan vara pyelonefrit eller annan njurpatologi.

Palpabel resistens i pungen — ultraljud är förstaval för att skilja godartat från malignt.

Sveda, tätt vattenkastning eller dålig stråle — vanligast UVI eller prostataförstoring hos män.

Akut smärta i pungen — utesluts testikeltorsion direkt; knöl kräver tumörutredning.

Utredning av kvinnlig infertilitet — ultraljud och HSG för anatomisk bedömning.

Palpabel knöl i bröstet — utredning enligt trippeldiagnostik med klinisk undersökning, mammografi/ultraljud och biopsi.

Blödning efter menopaus — ultraljud för att mäta endometrietjocklek och utesluta endometriecancer.

Menorragi eller metrorragi — ultraljud och MR bäcken kartlägger myom, polyper och adenomyos.

Kronisk eller akut bäckensmärta hos kvinna — MR bäcken är guldstandard vid endometriosmisstanke.

Akut ischemi i benet — sjukhusakut tillstånd med kärlkirurgisk konsult.

Knöl eller diffus förstoring på halsen — ultraljud förstaval, eventuellt finnålsbiopsi.

Knöl i ljumsken — ultraljud för att skilja lymfkörtel från bråck eller cysta.

Palpabel resistens bakom bröstvårtan hos man — ultraljud och mammografi för att skilja gynekomasti från cancer.

Knöl i halsregionen — vanligast lymfkörtel, men kan vara thyreoidea-nodul eller malignitet.

Palpabel resistens i mjukdelar — ultraljud som förstaval, MR vid djup eller suspekt knöl.

Feber >3 veckor utan klar genes — utredning för infektion, malignitet eller reumatisk sjukdom.

Onormal trötthet som inte förklaras av labb — riktad bilddiagnostik vid samtidiga organspecifika symtom.

Återkommande nattsvettningar — utredning för infektion (TB), lymfom eller endokrin orsak.

Oavsiktlig viktnedgång >5 % på 6 månader — kräver bred utredning för att utesluta malignitet.

Knöl under huden — oftast godartad (lipom, ganglion), men sarkom måste uteslutas vid snabb tillväxt.

Smärta i vad eller lår vid gång som lindras av vila — kan tala för perifer kärlsjukdom.