Illustration relaterad till huvud & nervsystem — Tinnitus
Huvud & nervsystem

Tinnitus

Öronsus, oftast godartat men ensidig eller pulserande tinnitus motiverar bilddiagnostik.

Vanligast utredning
MR
Möjliga orsaker
3 tillstånd
Röda flaggor
3 varningstecken

Vad är tinnitus?

Tinnitus är vanligt och oftast associerat med hörselnedsättning eller bullerexponering. Ensidig (asymmetrisk) tinnitus, pulserande tinnitus eller tinnitus med fokalneurologi kräver MR för att utesluta vestibularisschwannom eller kärlmissbildning. Pulserande tinnitus kan tala för dural arteriovenös fistel, sinustrombos eller paragangliom.

Utredning av tinnitus börjar nästan alltid med en grundlig anamnes och klinisk undersökning. Läkaren kartlägger symtomens debut, karaktär, förlopp och eventuella varningstecken. Vid behov kompletteras med blodprov och fysikaliska tester innan bilddiagnostik blir aktuell. Vid tinnitus är MR inneröra/IAM (MR) ofta förstaval — förstaval vid ensidig tinnitus för att utesluta vestibularisschwannom. Bilddiagnostiken ska alltid tolkas tillsammans med kliniken; en avvikelse på bild är inte alltid orsaken till besvären, och en normal bild utesluter inte alltid sjukdom.

När bör du söka vård?

Sök vård för tinnitus om besvären är nytillkomna, tilltagande eller påverkar din vardag i mer än några veckor. Akut bedömning är motiverad om något av varningstecknen ovan föreligger. Vid lindriga och kortvariga besvär utan röda flaggor räcker det oftast med kontakt med vårdcentral för bedömning och eventuell remiss till bildundersökning.

Möjliga orsaker

Klicka på ett tillstånd för att läsa mer om symtom, varningssignaler och rekommenderad bilddiagnostik.

När du ska söka vård snabbt

  • •Pulserande tinnitus
  • •Ensidig tinnitus med hörselnedsättning
  • •Fokalneurologi eller yrsel

Relevanta undersökningar

Den eller de undersökningar som oftast väljs vid tinnitus. Klicka för att söka bland matchande undersökningar i katalogen.

Förberedelser inför undersökningen

MRAtt tänka på

Inga särskilda förberedelser krävs vanligen, men du ska kunna ligga still i 20–45 minuter. Ta av smycken, klockor och kläder med metall. Berätta om pacemaker, kokleaimplantat, granatsplitter eller andra metallföremål — det kan vara absoluta kontraindikationer. Vid undersökning av buk eller bäcken kan fasta 4 timmar inför kontrastundersökning vara aktuellt.

Så går undersökningen till

MRUnder undersökningen

Du ligger i ett rörformat magnetfält. Undersökningen är högljudd — du får hörselskydd. Personalen ser och hör dig hela tiden via kamera och samtal. Vid behov kan kontrast (gadolinium) ges intravenöst. Total tid 20–60 minuter beroende på region.

Vad händer efter undersökningen?

Bilderna granskas av en specialistläkare i radiologi (röntgenläkare) som skriver ett svar — vanligen inom 1–7 dagar beroende på prioritet. Svaret skickas till remitterande läkare som går igenom resultatet med dig och planerar fortsatt utredning eller behandling. Du får oftast inte besked direkt vid undersökningstillfället eftersom granskningen kräver tid och tystnad. Vid akuta fynd kontaktar radiologen remittenten direkt.

Råd medan du väntar på utredning

Medan du väntar på utredning för tinnitus kan du föra symtomdagbok — notera när besvären uppstår, vad som förvärrar respektive lindrar, samt eventuella andra symtom. Detta hjälper läkaren att tolka resultatet i rätt sammanhang. Undvik egna självdiagnoser baserade på söktjänster — bilddiagnostiska fynd är komplexa och kräver tolkning i klinisk kontext. Sök akut vård om något av varningstecknen ovan tillkommer.

Vanliga frågor om tinnitus

Behöver alla med tinnitus röntgas?

Nej. Bilateral, icke-pulserande tinnitus utan andra symtom behöver oftast inte bilddiagnostik. Ensidig eller pulserande tinnitus bör utredas med MR.

Relaterade symtom vid tinnitus

Symtom inom huvud & nervsystem uppträder ofta tillsammans eller kan förväxlas med tinnitus. Nedan listas besläktade symtom som utreds med liknande bilddiagnostik — klicka för att läsa om orsaker, varningstecken och rekommenderade undersökningar.